torsdag 17 mars 2016

Vi gör nya hallar och glömmer de gamla (17/100)

Den oumbärliga förvaringshyllan har funnit sin plats i en ny hall.  


En vanlig torsdagkväll sätter vi upp de sista hyllorna och nyckelhängaren (ja, inte riktigt vi, utan Maken medan jag går runt och ojar mig över att jag inte har något att blogga om) i hallen. Det är det sista steget av renoveringen som vi gruvat oss för en hel höst. Långa startbanor.  

- Hallen är klar, utropar Maken förtjust. Nu har vi glömt hur fult det var förut! 

Det är sant. Vi har ( nästan) glömt de anskrämliga garderoberna, den dåliga tapetseringen mot dörrfodret och den obefintliga isoleringen runt dörren. Vi har glömt att vi inte hade någonstans att lägga  mössor, vantar och haldsdukar och att tapeten var av ful strukturtyp, som man fick skrapsår om man råkade komma åt. 

Vi har glömt vår gamla hall på samma sätt som vi glömt det fula köket och den fjuttiga altanen i Boden och ett förskräckligt plastgolv i sovrummet i Piteå. Vi lade in linoleum i Bodsvedjan och byggde en ny, stor altan och i Piteå blev det bokparkett. Vi glömmer det som var och gläds åt varje nytt hem vi skapar längs vår väg. Sen minns vi dem i ett romantiskt skimmer och längtar lite tillbaka, i alla fall i juletid. 

Det är då man måste påminna sig om att det alltid finns nya hallar att renovera. Och att just nu är det bästa liv vi har. Carpe hemmet. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar