Swisch, swisch, det går undan när jag klipper huvudet av mördarsniglarna. Varje morgon går jag min ronda och avlivar allt jag ser som är brunt, slemmigt och rör sig långsamt. Igår gick det lite väl snabbt. Jag klippte av något som bara vid en hastig anblick såg ut som en mördarsnigel.
Det visade sig efter konsultation med Dr Google vara en pantersnigel (http://www.alltomtradgard.se/forum/tradgard/tradgardsforum/mordarsniglar-och-pantersniglar-doda-inte-pantrarna-98745). Dom ska man inte döda, läser vi på nätet. Så dags då. De är nyttiga djur som t o m ger sig på små mördarsniglar. Jag bad pantersniglarnas gud om förlåtelse och hoppades på balanserad karma.
Jag trodde jag var förlåten när min första daglilja slog ut samma morgon. Dagliljorna som jag flyttade från en halvrutten trälåda på altaten till min rabatt, den första trädgårdskisatsen jag gjorde i huset förra sommaren. Liljorna belönar mig nu med många lovande knoppar och alltså en praktfull, gul blomma.
Så jag tänkte att jag inte förstört min karma så mycket. Sen kom regnet. Det verkar krävas många millimeter innan jag sonat mitt övergrepp på Limax Maximus. Jag gav marsvinen morötter och nytt hö i morse. Ser det inte genast lite ljusare ut nu på himlen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar