Det kan ha hänt.
Det måste ha hänt.
Det har hänt förr. Senare.
Närmre. Längre bort.
Det har hänt men det hände inte dig.
Du blev räddad för du var först.
Du blev räddad för du var sist.
För du var ensam. För det fanns folk.
För du gick åt vänster. Åt höger.
För det blev regn. För det blev skugga.
För det var soligt väder.
Som tur var fanns där skog.
Som tur var fanns där inga träd.
Som tur var - en skena, en krok, en bjälke, en broms,
En dörrsmyg, en sväng, millimeter, sekund.
Början på Wislawa Szymborskas fina dikt Nära ögat som jag läst så många gånger och tycker så mycket om. Om det som inte hände oss, inte den här gången. Och om alla våra förklaringar och rationaliseringar till varför inte. När det egentligen oftast handlar om Nåden.
Idag hände det inte oss. Det var min son och mina två barnbarn som klarade sig (nästan) oskadda från olyckan på E4:an. Tacksamhet är ett stort ord och samtidigt för litet. Vi klarade oss den här gången. Också.
Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar